OOps, längesedan livstecken gavs...
Ok.
Som vanligt gick jag upp kl 01,30 för att lubba ut på vägen till en arbetskamrat som skulle plocka upp mig på vägen till arbetet.
Väntade och väntade, ingen arbetskamrat.
Kände hur pulsen steg, gillar inte att gå 15 km till arbetet.
Lååångt!
Börjar gå...
Efter ca 20 min ringer jag en annan arbetskamrat, om jag har tur så arbetar han just idag och så har han ej passerat just detta vägskäl till arbetsplatsen.
Han svarar i telefonen, bara ett problem, han talar nästan enbart tyska och endast liiiite engelska.
Jag kan ej påstå att jag förstår vad han säger men jag tror att jag förstått att han är på väg till arbetet och jag kan "honka på".
Mycket trafik denna fredagsnatt och en hel del är påstrukna av alkohol och annat...
Lite olustigt att ensam vandra omkring i natten och efter ett tag är jag MYCKET NÄRA att träffas av en ölburk som en stolle slänger ut ur bilen i full fart.
Endast min tur och kunnighet till att ducka gjorde så att jag ej blev knockad av burken - men öl det luktade jag efteråt...
Nåja, tysken kom och jag kom till arbetet 15 min sent.
Inte farligt men ivanliga fall så kommer jag ca 20 min för tidigt...
SÅ, min närmaste chef var i upplösning för han trodde jag försovit mig och inte skulle komma så han var på mindre gott humör - lindrigt sagt...
Hör till saken att jag efter 11 månaders arbete på denna arbetsplats ALDRIG har kommit försent och jag har arbetat varje dag utan söndag utan frånvaro så han kan ej säga att jag missköter mitt arbete...
Nåja, resten av dagen har flutit på och nu så skall jag ta mig en öl för att sedan avnjuta middag.
Det är gott att leva!
Ha de`
Danne
Ps: Nära jag glömde videon...idag - Johnny Wakelin - In Zaire Ds:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar